AHIS Dokument

Här kan du läsa om de viktigaste reglerna när det gäller transport för tävlingshästar inom Norden.

Till skillnad för vanliga transporter av hästar behöver tävlingshästar inte ha hälsointyg och veterinärbesiktning inför den internationella transporten och gränspassagen när du transporterar tävlingshästar mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge.

För att slippa hälsointyg och veterinärbesiktning gäller att:

· Hästarna har hästpass.

· Syftet med transporten är att delta i en av följande tävlingar: travtävling, galopptävling, hopptävling, dressyrtävling, fälttävlan, körtävling, distansritt, ridtävling med islandshästar eller tävling i westernridning.

· Hästen är utanför Sveriges gränser högst fem dygn före första tävlingsdagen och högst fem dygn efter hästens sista tävlingsdag.

Krav på dokumentation
När du transporterar tävlingshästar inom Norden utan hälsointyg och veterinärbesiktning till en tävling ska följande handlingar finnas:

· Handling som styrker hästens deltagande i tävling, till exempel en tävlingsanmälan eller startlista

· Hästpass

När du transporterar hästar från en tävling ska följande handlingar finnas:

· Deltagarbevis som överdomaren eller tävlingsveterinären har undertecknat

· Hästpass

Om hästen inte kan delta i tävlingen
Om hästen inte kan delta i tävlingen eller om den inte får delta som en följd av tävlings- eller banveterinärens besiktning måste hästen besiktigas av en officiell veterinär tidigast 24 timmar innan den lastas för internationell transport. Den officiella veterinären ska försäkra sig om att hästen är lämplig att transportera den avsedda sträckan. Lastningen av hästen ska utföras på ett sätt som har godkänts av den veterinären. Tänk på att den officiella veterinären också måste utfärda ett hälsointyg för hästen inför gränspassage.

Du får inte transportera:

· dräktiga hästar under de 35 dygn som föregår den beräknade förlossningen.

· dräktiga hästar under de sex veckorna före beräknad förlossning om transporten varar längre än ett dygn.

· föl som är yngre än en vecka.

· ston den första veckan efter förlossningen.

Skyltar vid transporter

På alla motordrivna fordon och släpfordon som innehåller levande djur ska det finnas skyltar. Du behöver inte ha någon skylt om du transporterar djur privat i personbil.

Syftet med att skylta djurtransporter är att förbättra djurskyddet för djuren som transporteras. Informationen kan hjälpa bilister att ta ökad hänsyn till djurtransporten. I händelse av olycka informeras också polis och räddningstjänst om att det finns djur i fordonet. Informationen kan också vara av värde i andra situationer som till exempel om du vill begära särskild förtur vid färjetransporter.

Så här ska skyltarna se ut

· På skyltarna ska det framgå att fordonet innehåller levande djur

· Skyltarna ska ha gul botten och svart text

Skyltar som är godkända i andra länder
Skyltar som är godkända enligt regler i andra länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), det vill säga EU-länderna samt Norge, Liechtenstein och Island, godtas under förutsättning att det framgår av skylten att det är en djurtransport.

Svenskregistrerade fordon ska vara skyltade enligt svenska regler. Fordon som är registrerade i de andra EES-länderna ska följa reglerna i dessa länder.

Kompetensbevis

Både chauffören och djurskötaren som deltar i transporten ansvarar för djurens välbefinnande vid transporten.

Från och med den 5 januari 2008 ska registrerade transportörer se till så att den som kör transportfordon med hästar, nötkreatur, får, getter, grisar eller fjäderfän kan visa upp ett kompetensbevis. Om chauffören ej kan svara för skötseln, ska en skötare följa med och han/hon ska då också ha ett kompetensbevis.

Kompetensbeviset får man efter att man fullföljt en utbildning och fått godkänt vid examineringen.

Det är viktigt att skaffa detta bevis i tid då man åker utomlands. Inom Sverige räcker det, vid en kontroll under 2008, att man visar att man är anmäld till en kurs under året.

Läs på sidan Registrering av transportör om vem som behöver transportörstillstånd.

Om du är djurägare och ska låta transportera dina djur är det ditt ansvar att anlita en registrerad och godkänd transportör.

Godkända utbildningar till djurtransportör anordnas av:

• TYA, transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd
Utbildningen gäller i första hand lantbrukets djur inklusive hästar.
Mer information finns på TYAs webbplats www.tya.se

• SLU/Meny
Utbildningen gäller endast för transporter av slaktdjur .
Mer information finns på Menys webbplats www.meny.se

• C-R Johanssons Åkeri AB i samarbete med Sveriges Ridgymnasium AB
Utbildningen gäller endast för transporter av hästar.
Mer information finns på www.kompetensbevis.nu

Registrering av transportör

EU:s förordning om transport av djur (EG 1/2005) ska tillämpas på djurtransporter som har samband med ekonomisk verksamhet. Förordningen definierar dock inte det begreppet, utan det måste tolkas genom riktlinjer.

Jordbruksverket har med en rapport från Nordiska ministerrådet som grund utarbetat nedanstående exempel på verksamheter som omfattas respektive inte omfattas av kraven i förordningen.

Omfattas man av kraven i transportförordningen ska man registrera sig som transportör och få ett transportörstillstånd. Från och med den 5 januari 2008 ska registrerade transportörer se till så att den som kör transportfordon med hästar, nötkreatur, får, getter, grisar eller fjäderfän kan visa upp ett kompetensbevis.

Följande verksamheter är exempel på vad som omfattas av transportförordningen (EG 1/2005):
Transporter
- av djur där transportören tar betalt för transporten
- av produktionsdjur som en del av driftsupplägget i ett lantbruksföretag, ex inköp för uppfödning
- av djur till slakt
- inom professionell trav- och galoppverksamhet, A-tränare
- inom professionell tävlingsryttare-/tävlingskuskverksamhet
- av djur inom verksamheterna cirkusar och djurparker
- i samband med yrkesmässig avelsverksamhet
- som utförs av djurhandlare och djurbutiker
- av försöksdjur

Även om du omfattas av ovanstående behöver du inte transportörstillstånd och kompetensbevis om du transporterar djur enligt följande undantag:
Transporter
- till veterinär
- transporter i mindre omfattning som är kortare än 65 km
- av egna djur till bete (årstidsbundna)
- av egna djur som ingår i bevarandeprogram, ex i regi av djurparker eller lantrasföreningar

Följande verksamheter är exempel på vad som inte omfattas av transportförordningen (EG 1/2005):
Transporter
- som utförs av/för hobbyryttare/kusk
- i samband med amatörtrav- och galoppverksamhet, B-tränare
- till/från fodervärd
- i samband med amatöruppvisning, ex riddarspel
- i samband med utbildningsverksamhet och ridskolor i normalfallet
- av ridskolehästar till/från tävling

Det är alltid den enskilde utövarens ansvar att bedöma i vilken kategori verksamheten hamnar, t ex när amatör-/hobbyverksamhet övergår i mer yrkesmässig verksamhet. Eftersom bedömningarna av EG-förordningen kan variera mellan länder, måste man också inför transporter utomlands ta reda på vilka regler och riktlinjer som gäller i respektive land.

Transportföretag med flera anställda chaufförer behöver bara registrera själva företaget.

Transportörstillståndet gäller i fem år och kostar 800 kronor.

Har du frågor om djurtransporter kan du ringa till Jordbruksverkets kundtjänst, tfn 0771-223 223. Du kan också ringa till Miljö- och hälsoskyddskontoret eller motsvarande i din kommun.

Så här ansöker du om att registrera dig som transportör

För att registrera dig som transportör ska du ansöka på blanketten "Ansökan - registrering som transportör av levande djur". Du hittar blanketten i högermenyn.

Du kan ansöka om tillstånd för korta transporter under åtta timmar eller för långa transporter över åtta timmar.

Du ska bifoga nedanstående bilagor till ansökan:

Du ska bifoga ett intyg om att de transportmedel som du tänker använda uppfyller de regler som gäller för transporter. Intyget ska utfärdas av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen eller motsvarande i din kommun efter att de har besiktigat din transport. Du ska även bifoga besiktningsunderlaget från kommunen.
För att få registrera dig som transportör får du inte ha dömts för allvarliga överträdelser av lagstiftningen om djurskydd under de tre år som föregår ansökningsdatum. Detta ska du visa genom att bifoga ett utdrag ur belastningsregistret.

Du ansöker om detta utdrag hos:
Rikspolisstyrelsens Kirunaenhet
Box 752
981 27 KIRUNA
tfn: 08-504 45 104
fax: 08-504 45 110

Du kan också hitta ansökningsblanketten på Polisens webbplats

Skicka ansökan och bilagorna till:
Jordbruksverket
Registerenheten
551 82 Jönköping

Kom ihåg!
När du blivit registrerad som transportör får du ett transportörstillstånd. Tänk på att du alltid måsta ha tillståndet tillgängligt när du transporterar djur.

När du har ett tillstånd för långa transporter över åtta timmar får du också ett särskilt fordonsintyg. Det måste du också ha tillgängligt när du transporterar djur.

Regler i andra EU-länder

EU-ländernas tolkning av transportförordningen EG 1/2005 kan variera. Det är därför viktigt att du kontrollerar vilka bestämmelser som gäller i det land du ska resa till.

Ansvarig myndigheter i Europa:

Allemansrätten; Ridning

Du får rida fritt i naturen, eftersom ridning ingår i allemansrätten. Men med tanke på risken för markskador är det viktigt att noga välja väg och undvika mjuka marker som lätt kan skadas.

Fråga markägaren om lov när du arrangerar organiserad eller regelbunden ridning på annans mark. Du måste även anmäla samråd hos Länsstyrelsen om dina ridarrangemang kan medföra påtaglig förändring på naturmiljön, exempelvis skada på marken.

Trycket på allemansrätten när det gäller ridning är stort. Ridsporten ökar snabbt. I dag rider cirka 140 000 personer i Sverige och antalet företag som arrangerar ridning med islandshäst ökar. Det är en väldigt positiv utveckling, men risken för markskador och konflikter med markägare och besökare i friluftsområden ökar.

Välj rätt väg och tålig mark

Det finns en hel del du kan göra som ryttare för att minska risken för markskador och konflikter:

Undvik att rida på mjuka stigar och på stigar som vanligtvis används för vandring och motionslöpning. Rid inte heller i markerade eller uppåkta skidspår.
Undvik att rida över ömtålig mark som exempelvis ängar och hagar, lavmarker och kärrmarker.
Var extra uppmärksam på vår och höst när det är blött och mjukt i markerna.
Tänk på att hästens hovar kan skada granarnas rötter. Då kan det bli rotröta i trädet, så att virket förstörs.
Det är bra att först kontakta markägaren om du tänker rida regelbundet i samma område. Det är bättre än att själv bli kontaktad av markägaren i efterhand.

Du får inte rida över tomter, eftersom de som bor i naturnära hus ska kunna känna sig ostörda. Hur stort område som ska räknas som tomt beror på omständigheterna.

Det är risken att störa som är avgörande hur nära huset du kan passera. Några regler om minsta avstånd finns inte.

Också plantering är förbjudet område. Med plantering menas i första hand gräsmattor, plantskolor, parkplanteringar och andra liknande områden. Oavsett risken för markskador är det förbjudet att rida över tomt eller plantering.

Risken för markskada avgör

Allemansrätten sträcker sig inte lika långt för dig som ryttare som för den som tar sig fram till fots i naturen. Detta beror på att ridning kan skada marken.
Du får därför inte rida på områden där det är risk för skada på marken.

Vid upprepad ridning på samma platser kan skaderisken vara så stor att du måste ha markägarens tillstånd att rida. Samma sak gäller vid ridning i större grupper i organiserade former.

Ett område med nyplanterad skog räknas inte som plantering i brottsbalkens mening, men en skogsplantering med späda plantor får ändå betraktas som ”olovlig väg” för ryttaren.

Tillåten ridning på enskild väg

Normalt är det tillåtet att rida på enskilda vägar. Men markägaren kan få rätt att sätta upp en skylt som förbjuder ridning om det orsakar stor skada på vägen.

Det är också möjligt att reglera ridning på en enskild väg med hjälp av lokala trafikföreskrifter i tätbebyggt område. Markägaren har möjlighet att kräva skadestånd om vägen skadas av regelbunden ridning eller travträning.

Lokala förbud på motionsspår och vandringsleder

Motionsspår och vandringsleder är anlagda för vandring och motion till fots. Det finns inget allmänt förbud att rida på motionsspår och vandringsleder.

Men i åtskilliga av Sveriges kommuner är ridning förbjuden i markerade motionsspår och preparerade skidspår med stöd av lokala ordningsföreskrifter. Sådana förbud är ofta skyltade med vägmärket Ridning förbjuden.

Du är själv skyldig att ta reda på vad som gäller. Information om lokala ordningsföreskrifter finns hos kommunen och polisen.

Särskilda regler i nationalparker och naturreservat

I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler som oftast inskränker allemansrätten. I allmänhet är det förbjudet att rida annat än på särskilt markerade stigar eller leder. Det kan också vara ridförbud i hela området.

Vad som gäller framgår av informationsfoldrar och av de anslagstavlor som finns uppsatta vid området. Annars får du upplysningar från kommunen eller länsstyrelsen.

Vad betyder skyltarna?

Ridstigar och ridvägar i naturen kan skyltas på flera sätt:

påbudsmärke betyder att ridning är tillåten endast på den skyltade stigen eller vägen
anvisningsmärke betyder rekommenderad väg. Det är inte förbjudet, men olämpligt, att rida annat än på den markerade stigen
anvisningsmärke med rött snedstreck betyder att ridning är olämplig
förbud mot ridning skyltas med Förbudsmärke Ridning förbjuden

Hästen och allemansrätten

Av 18 § regeringsformen (RF) framgår att ”alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten” och att denna rätt gäller oberoende av om markägaren samtycker eller inte. Innebörden av allemansrätten är inte alldeles klar men Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1996 s 495 uttalat att allemansrätten är en rätt för den enskilde att i sitt umgänge med naturen nyttja mark- och vattenområden som tillhör annan. Allemansrätten har sin grund i sedvana och syftar till att tillvarata allmänhetens intresse av rörelsefrihet i markerna.

Allemansrätten är dock inte obegränsad vilket innebär att du inte får t.ex. rida var du vill. Inte heller får du tälta, fiska, plocka blommor etc. överallt. Innebörden av allemansrätten, d.v.s. var du får vistas, är inte närmare definierad utan den får sitt innehåll genom motsatsvisa tolkningar av vissa straffstadganden. Det är således aldrig förenligt med allemansrätten att rida på ett sådant sätt att man överträder gällande lagar och andra bestämmelser. Allt nyttjande av annans mark får dock inte anses förbjudet fastän man objektivt sett tangerar gränsen för en straffbar handling. Man behöver inte alltid fråga markägaren om lov att nyttja marken men man får inte rida på sådant sätt det medför nämnvärd skada eller olägenhet för honom.

Det finns ett flertal straffstadganden som begränsar rätten att rida på annans mark. Av bestämmelsen i 4 kap 6 § brottsbalken (BrB) framgår att man inte får rida så nära markägarens bostadshus att man rider på hans tomt (gård). Det kan medföra ansvar för hemfridsbrott. Lagrummet syftar till att man inte skall störa de boendes husfrid. I de fall tomten är mycket stor bör du ha som riktmärke att inte rida närmare eventuella bostadshus än 50-100 meter beroende på vilken insyn förhållandena medger. Du får alltså inte utan lov rida på annans tomt. Du får inte heller taga en olovlig väg över en plantering, åker, äng eller annan äga som kan skadas därav. Detta kan medföra ansvar för tagande av olovlig väg, 12 kap 4 § BrB. Att däremot använda en befintlig redan upptagen väg eller gångstig är inte straffbart. Det är inte heller straffbart att rida över ägor enbart därför att en markägare satt upp skyltar med tillträdesförbud. Denne kan inte på sådant sätt begränsa allemansrätten. Andra straffstadganden som begränsar allemansrätten är 12 kap 1, 2 §§ BrB om skadegörelse respektive åverkan.

Ridning medför ofta ett stort slitage på marken och i många fall även andra olägenheter för markägaren. För att inte rätten att nyttja annans mark skall urholkas måste straffstadgandena förstås som så att varje risk för skada eller slitage inte innebär att ridningen skulle vara förbjuden. Allemansrätten innebär att markägaren måste tåla andra nyttjar hans mark utan att han får ersättning därför.

Förutom bestämmelser som skyddar markägaren från störningar i husfriden samt mot nämnvärd ekonomisk skada finns bestämmelser som begränsar allemansrätten i syfte att skydda marken ur naturvårdssynpunkt. I 7 kap 1 § miljöbalken (MB) stadgas att ”Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den”. Med stöd av MB kan valda områden i naturen skyddas genom att de förklaras som nationalpark, naturreservat, kulturreservat, djur- och växtskyddsområden etc. Inom dylika områden kan det föreskrivas inskränkningar i medborgarnas rätt att tillträda och vistas och du får givetvis inte rida i strid mot dessa bestämmelser.

I jaktlagen finns ett flertal bestämmelser som tar sikte på viltvården i de markområden där det finns vilt. Bl.a. stadgas att alla är skyldiga att visa viltet hänsyn samt att idrottstävlingar och annan liknande friluftsverksamhet skall genomföras så att viltet störs i så liten utsträckning som möjligt.

Användning av häst eller fordon etc.
Enligt rådande rätt får man troligen nyttja allemansrätten genom t.ex. ridning eller cykling.

Däremot är det som huvudregel förbjudet med körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk och skogsbruk på bl.a. barmark. Det finns generella undantag för vissa yrkeskategorier och ändamål. Därutöver kan länsstyrelsen medge undantag i ett enskilt fall.

Slutsats
Du har sammantaget en stor rätt att vistas i naturen och rida på annans mark. Du måste dock iaktta gällande bestämmelser samt visa sådan hänsyn att ridningen inte medför nämnvärd skada eller olägenhet för markägaren. Om du vet med dig att du kommer att rida inom samma område vid ett flertal tillfällen är det lämpligt att fråga markägarens om lov. Denne får då dessutom möjlighet att påverka ditt val av ridväg. Dessutom kan han meddela dig om han har för avsikt att vid något tillfälle t.ex. jaga på sin mark.

Flera tillsammans
Skall du rida på annans mark är det för det första en förutsättning att du håller dig inom ramen för allemansrätten. Du får t.ex. inte utan lov rida på annans tomt. Du får inte heller taga en olovlig väg över en plantering, åker, äng eller annan äga som kan skadas. Du får slutligen inte rida på sådant sätt att nyttjandet av marken medför nämnvärd skada eller olägenhet för markägaren. Förutom att ta hänsyn till markägaren måste du givetvis följa de bestämmelser som tar sikte på att skydda djur och växter från att skadas.

Din fråga ger upphov till frågan om allemansrätten begränsas i större mån när ni är flera som rider tillsammans? Eftersom det sannolikt medför större skada och olägenhet för markägaren om ni är flera skulle man kunna tro att denne inte bör finna sig i att ni rider på hans mark.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1996 s 495 prövat en liknande fråga. I målet yrkade fastighetsägaren att en arrangör av organiserad forsränning på annan tillhörig fastighet skulle förbjudas att fortsätta sin verksamhet eftersom uppkomna skador och olägenheter klart överstigit vad fastighetsägaren måste tåla på grund av allemansrätten.

Domstolen konstaterar att allemansrätten, en rätt för den enskilde människan. Domstolen uttalar därefter att även om allemansrätten tillkommer den enskilde kan den utövas av ett flertal personer tillsammans under förutsättning att envar håller sig inom ramen för allemansrätten. Skulle ett sådant kollektivt nyttjande emellertid innebära påtaglig skada eller olägenhet kan det medföra att allemansrätten inte får utnyttjas längre på det viset.

Av domen följer att en markägare får tåla att flera personer tillsammans nyttjar den allemansrätt som tillkommer envar. Domstolen fann att det inte inverkade på allemansrätten att arrangören bedrev verksamheten kommersiellt då det inte finns några bestämmelser som hindrar detta.

I det aktuella målet uttalade domstolen att envar av forsrännarna fick anses hålla sig inom ramen för allemansrätten men att verksamheten sammantaget blivit så intensivt och med hänsyn till växt- och djurliv även olämplig att den medfört avsevärda skador och olägenheter för markägaren. Skadorna och olägenheterna ansågs ha överstigit vad fastighetsägaren måste tåla på grund av allemansrätten och domstolen fann anledning att anta att motsvarande skador och olägenheter även fortsättningsvis skulle uppkomma om arrangörens verksamhet fick fortgå. Domstolen förbjöd därför arrangören att fortsätta med sin verksamhet utan medgivande av markägaren.

Av rättsfallet följer att ni, trots att ni är flera som rider tillsammans, har stor rätt att rida på annans mark. Om ni vet med er att ni kommer att rida inom samma område vid ett flertal tillfällen är det lämpligt att fråga markägarens om lov. Deltar ni i organiserad ridskoleverksamhet bör någon företrädare för ridskolan tala med markägaren. Denne ges då möjlighet att påverka ert val av ridväg samt vid vilka tider ni bör rida.

Tävlingsreglementen

I Tävlingsreglementet (TR) finns regler för tävlingsverksamheten inom Svenska Ridsportförbundet. Det finns ett reglemente med gemensamma bestämmelser, samt speciella reglementen för varje gren.

TR	Gren/Ämne	För utskrift (pdf)	Uppd.
TR I*	Gemensamma Bestämmelser	TR I (290 kB)	2008
TR II** TR II	Dressyr - tillägg se nedan*** Bilaga - bilder tillåtna tränsbett samt stång- och bridongbett	TR II (237 kB) Bilaga (744 kB)	2008
TR III	Hoppning	TR III (978 kB) Nyheter	2008
TR IV	Fälttävlan	TR IV (335 kB) Bilaga - under produktion	2008
TR V	Körning	TR V (272 kB) Bilaga 2 (24 kB) Bilagor övr. (542 kB)	2008
TR VI	Distans	TR VI (67 kB)	2008

Uppdaterad 2009-04-22

Du ska bifoga nedanstående bilagor till ansökan:

Kom ihåg! När du blivit registrerad som transportör får du ett transportörstillstånd. Tänk på att du alltid måsta ha tillståndet tillgängligt när du transporterar djur.

Hästen och allemansrätten

Kom ihåg!
När du blivit registrerad som transportör får du ett transportörstillstånd. Tänk på att du alltid måsta ha tillståndet tillgängligt när du transporterar djur.